Såg sista förläsningen igår, så otroligt intressant! En summering av kursen men även en del kring läs och skrivhinder, så viktigt att ha god kusnkap om detta.

Det skönt att att få höra igen att läs och skrivutvecklingen går hand i hand, omedvetet eller kanske medvetet är det lätt att separera dessa när man läser om dessa två utvecklingar i två olika kurser. Jag har funderat när jag skriva uppgifter hur jag ska inrikta mig på skrivandet men läsningen halkar ju in hela tiden, MEN det är ju precis det det ska göra.

Jag var återigen i skolan och gjorde observationer,det finns mycket att fundera på och då speciellt i miljön runt eleverna. Hur det ser ut på väggarna, placering av bänkar, bänkkamrater och klimatet mellan elever och läraren.

Det är väl inget nytt men så viktigt det känns för mig att bygga upp en relation i klassrummet byggt på respekt!! Det kommer jag och jobba för och jag har sett att det krävs mycket jobb ibland.

Det jag vill komma till med detta inom skrivutveckling är att ha ett respektfullt klimat i klassrummet gör att elever som kanske har svårigheter har möjlighet att känns sig kanske lite tryggare i sitt skrivande. Litteraturen beskriver och att elever med svårigheter är duktiga på att hitta sätt att dölja sina svårigheter, och kanske de inte känner så i ett klassrum där de känner sig trygga.

Under mina observationer såg jag hur eleven känner misslyckande över sitt arbete med att skriva bokstaven i, att jämföra sig med bänkkamraten och att be denne att skriva klart elevens i. Eleven ser att det inte blir raka fina men har inte möjligheten att skapa raka fina. Varför...Tänk er den känslan!!!

 Det finns två håll att se det på men det härliga var att bänkkamraten inte så något till eleven i fråga och var beredd att hjälpa till med i. Det är fint i stunden men så klart inte i längden.